Rörelse
Idag tog jag på mig träningskläderna, packade ner lite lunch och gav mig ut på promenad. Kan säga att det var en märklig upplevelse. De flesta människor promenerade enkelt förbi mig. När jag ökade takten så smärtade magen och orken tog slut. Dessutom kände jag av yrsel. Så det var ju bara att ställa om sitt mindset och acceptera att promenaden skulle gå långsamt. Hade inga förväntningar på att jag skulle orka så långt, utan tänkte att det får bli som det blir.
Satte mig på en bänk för att andas och för att äta maten jag hade med mig: Lättyoghurt och müsli.
Utsikten var inte fel:
Promenad var helt fantastisk. Jag såg så mycket mer än jag brukar göra.
Hela tiden njöt jag av livet. Tänk att jag kunde vara ute bland studenter som firade, folk som tränade och mammor och pappor med barnvagnar. Tre dagar efter ett opererat tarmvred. Jag var verkligen uppfylld av tacksamhet och förvåning av hur fantastisk människokroppen är. Eller framförallt hur fantastisk min kropp är. Det blev en promenix på nästan 5 kilometer. Sedan ville min dotter ha sällskap då hon skulle ta sin andra covid-vaccination. Och då följde jag såklart med henne dit. Så mina steg för dagen blev följande:
Dagen är ju inte slut ännu, men nu har jag intagit vågrätt läge och kommer bara att vila. Jag har gjort för mycket och har rätt ont. Fick med mig smärtstillande från sjukhuset så jag har tagit en tablett och ska vänta in lindringen.
Summering av dagen är att den här varit rätt fantastisk.
Ha det!
